Nu framöver blir det till att träna "varaensamettlitettag".
Lite svårt då mannen är hemma mest hela tiden och brorsorna likaså
- men man får väl fejka "bortgång"....
Det skär i bröstet om jag bara lämnar rummet och hon gråter (hon ger sig relativt snabbt ändå tycker jag).
Huvva va jag måste stålsätta mig!
Vet ju att det har vi igen sen.
Börjar med att "försvinna" till ett annat rum för att snabbt återvända utan notis om henne.
Nu sist så stängde jag in mig i trappen och vandrade upp och ner (se där funktionell träning för matte också - jo jag tackar jag;))
typ en kvart tills hon insåg att
-gu va' tråkig hon är, jag går och lägger mig tills mattefnattet gått över....
(ok - bröderna fattade inget heller men de är ju vana vid mattefnatt...och de fick vara stöd den här träningsomgången).
Så nu sitter jag i godan ro en trappa ner och kan "data" mig!
Tålamod och konsekvens är vad som behövs för att få beteenden att fungera.
 |
| -jag håller dig lite sällskap tills matte e klar med fnatteriet - hon är bara så'n lika bra du vänjer dig. |
 |
| -äh, lika bra o koppla av tills nästa fnatt... |
